Till Upplands Väsbys startsida

Fyrklövern

Området Fyrklövern ligger i centrala Upplands Väsby. Genom att bygga nya bostäder och verksamheter ska området utvecklas till en levande stadskärna. Projektet startade 2016 och förväntas vara klart 2030.

Fyrklövern ligger mellan Vilundavägen i väster och Husarvägen i öster, söder om Väsby centrum. Området kännetecknas av mångfald och variation. Fyrklövern spelar en viktig roll i utvecklingen av centrala Väsby, där ambitionen är att skapa en spännande stadskärna med ett stadsmässigt utbud av bostäder, lokaler, service och mötesplatser.

Fyrklövern är det största bostadsbyggnadsprojektet i Upplands Väsby kommun på 30 år.

I etapp 1, som pågår just nu, kommer omkring 1 600 bostäder i flerfamiljshus att uppföras av ett flertal olika byggaktörer.

I etapp 2 kan ytterligare upp till 300 bostäder tillkomma.

När Fyrklövern är fullt utbyggt kommer det att ha skapats boende för omkring 3 000-4 000 nya Väsbybor.

Illustrationskarta

Illustrationsplan FyrklövernFörstora bilden

Klicka på kartan för att förstora den.

Visionsbilder

Stråket. Illustration: Funkia

Mer information om projektet

Inom Fyrklövern används ett poängsystem som ger en flexibel prissättning av kommunens mark. Poängsystemet uppmuntrar till miljötänk och nyskapande. Ju fler poäng, desto bättre pris för byggaktören.

Hur fungerar poängsystemet?

Fyrklöverns poängsystem användes för att garantera resultat och stadskvalitéer. I avtalet finns 54 önskemål som är fördelade på fem områden. Dessa är

  • stadsmässighet
  • samarbete
  • innovation
  • lokaler
  • parkering av cykel och bil.

En jury bestående av oberoende experter bedömer sedan hur väl byggföretagen lever upp till dessa önskemål. Ju fler önskemål som byggaktören uppnått desto fler poäng. Poängen omvandlas till kronor i rabatt på markpriset. På så sätt kan bolagen påverka markpriset och samtidigt skapa kvaliteter inom olika områden.

Vad har poängsystemet gett Fyrklövern?

Med flera olika projekt har Fyrklövern fått en stor variation i gestaltningen av bostäderna. Byggaktörerna har fått större valfrihet och möjlighet att komma på egna idéer som förverkligas.

Poängsystemet har bidragit till

  • flera lokaler i området, också där det inte var ett krav
  • mer livfulla och detaljrika bottenvåningar
  • vackra bostadsgårdar och stor möjlighet till odling.

I Fyrklöverns bostadshus finns bland annat växthus, odlingslotter och orangeri. Flera av byggaktörerna har också skapat miljövänliga tak som till exempel sedumtak, biotoptak och solceller.

  • 2010 - Idéarbetet Väsby Labs inleds. Syftet var att ta fram idéer på hur området kan utvecklas. Arbetet leddes av kommunen tillsammans med Väsbybor, politiker, byggaktörer, forskare, företagare och många andra.
  • 2012 - Kommunstyrelsen godkände planprogrammet för området Fyrklövern. Planprogram är en översiktlig beskrivning av hur området ska utvecklas.
  • 2013 - Detaljplanearbetet för gatunätet och infrastruktur började.
  • 2014 - Detaljplanarbetet för kvartersmark (bostäder) började. Totalt är det sju detaljplaner i Fyrklövern etapp 1.
  • 2015 - Detaljplanen för gatunätet och infrastruktur vann laga kraft.
  • Vår 2016 - Detaljplanen för Östra Vilunda vann laga kraft.
  • Sommar 2016 - Markarbeten för att bygga infrastruktur startade på Dragonvägen.
  • Höst 2016 - Detaljplanen för Dragonvägen östra 1 vann laga kraft.
  • Vår 2017 - Markarbeten för att bygga lokalgator och infrastruktur startade på före detta gymnasietomten.
  • Vår 2017 - Markarbeten för Blå parken påbörjades.
  • Vår 2017 - Detaljplanen för västra Vilunda vann laga kraft.
  • Sommar 2017 - Detaljplanen för Drabanten vann laga kraft.
  • Oktober 2017 - Dragonvägen öppnar för trafik igen.
  • Oktober 2017 - Detaljplanen för Väster om Dragonvägen vann laga kraft.
  • Oktober 2017 - Byggstart för de första bostäderna på Dragonvägen.
  • 2018 - De första boende flyttade in.
  • 2019 - Detaljplanerna för Ekebo och Dragonvägen östra 2 vann laga kraft.
  • 2019 – Markarbetena på Mälarvägen-Husarvägen-Ekebovägen startade.
  • 2019 - Planeringen av Fyrklövern etapp 2 inleds. Det är en detaljplan i Fyrklöverns andra etapp.
  • 2020 - Blå parken öppnades för allmänheten.
  • 2022 - Ombyggnaden av Mälarvägen-Husarvägen-Ekebovägen var klar.
  • 2026 – Nästan all kommunal infrastruktur i området kommer att vara färdigbyggd.
  • 2030 - Samtliga projekt i Fyrklövern etapp 1 förväntas vara färdigbyggda och inflyttade.

I Fyrklövern arbetar vi med miljö och hållbarhet, bland annat genom ekosystemtjänster. Det är gratistjänster från naturen som är till nytta för oss människor. Det finns mycket att vinna på att ta hand om och utveckla naturens tjänster.

I Fyrklövern bygger vi in ekosystemtjänster i planeringen redan från början. Arbetet drivs både av kommunen och av byggaktörerna som bygger nya bostäder i området.

Ekosystemtjänster i Blå parken

I Fyrklövern kommer delar av regnvattnet att samlas upp i en öppen ränna. Vattnet ska ledas ner till områdets lägsta punkt och en skyfallsdamm med planteringar i Blå parken. Blå parken bjuder in till möten och lek med öppna gräsytor, en lekplats och en scen. Här finns blommande växtlighet som både människor, bin och humlor kan njuta av. I parken finns också större träd, bland annat tallar, rödek och serbisk gran. En del av träden har flyttats hit från den gamla Djäkneparken.

I Fyrklövern kommer byggaktörerna att skapa gårdar som har ekosystemtjänster med hjälp av stadsodling, gröna ytor, buskar och planteringar.

Ett ekosystem är miljön och allt levande som finns i ett naturområde. Ekosystemtjänster är det som ett ekosystem ger oss människor och som bidrar till vår välfärd och livskvalitet.

Vi är helt beroende av ekosystemtjänster som

  • luft- och vattenrening
  • pollinering av växter
  • produktion av mat, som till exempel fisk i havet
  • produktion av energi.

Att naturen ger oss upplevelser, avkoppling och friluftsliv är också exempel på ekosystemtjänster.

När vi bygger ett nytt område är det viktigt att ekosystemtjänster gynnas. I Fyrklövern finns ekosystemtjänster med i planeringen från början.

I Blå parken hittar du konstverket ”Torsdag klockan fem”.

I en park på ett podium står ett konstverk. Konstverket föreställer en baslåda, en stack med trummor, ett gitarrfodral, en bastrumma och en förstärkare i mörkviolett färg.

Hårdrocksbandet Europe närvarade vid avtäckningen i Blå parken.

Konstnären Jonas Kjellgren har skapat konstverket ”Torsdag klockan fem” i Blå parken. Med konstverket vill Upplands Väsby kommun hylla kreativiteten och hårdrocksbandet Europe, som blev världskänt under 1980-talet. Bandmedlemmarna har en stark koppling till Upplands Väsby och till platsen där konstverket står. Några av dem gick på Vilunda gymnasium vars bibliotek låg där parken nu är byggd. Skolan revs för att ge plats åt bostäder och Blå parken.

Skulpturerna föreställer instrument och ljudutrustning som kan användas när man skapar musik. De har en förenklad form, men viktiga detaljer finns med. Skulpturerna är i en förstorad skala för att ge en känsla av hur instrumenten upplevs när man är yngre.

Konstverkets titel ”Torsdag klockan fem” signalerar en vardag och allt det arbete som är en förutsättning för skapande. All den tid som läggs ner på att exempelvis skriva musik, repetera och öva på sina instrument innan musiken ens når en publik. Och inte minst allt bärande och roddande före och efter en spelning.

Porträttbild på konstnären Jonas. Han står med armarna i kors och tittar åt sidan. I bakgrunden syns en sjö, vass och träd.

Konstnären Jonas Kjellgren har skapat konstverket som hyllar Europe. Foto: Nina Svensson.

En resa bakåt i musikhistorien

Konstnären Jonas Kjellgren vill berätta en historia med skulpturerna. De står tillsammans och kan representera mötet mellan medlemmarna i bandet och det kreativa arbetet som då startade. Skulpturernas något oorganiserade placering kan ockspå visa något om historien. Är bandet på väg till en spelning, eller har de redan spelat? Vilka var medlemmarna och finns de kvar? Och varifrån kommer musiken? Med konstverket vill också konstnären kunna ge upphov till nya möten på platsen.

Konstverket pekar även bakåt i musikhistorien. De olika skulpturerna är representanter för tidigare musiker och band som föregick Europe. Förstärkaren har samma inställningar som gitarristen Jimmy Page. Baslådan som den står på är Lemmys, sångare och basist i Motörhead. Gitarrfodralet tillhör Angus Young, som tillsammans med sin bror grundade rockbandet AC/DC. Stapeln av trummor tillhör Bill Ward, trummis i metal-bandet Black Sabbath. Med finns också Pink Floyds trummis Nick Masons ena bastrumma.

De fyra delarna är tillverkade av formgjuten aluminium som lackerats med metallicfärg i en violett kulör. Scenen är av platsgjuten betong med kanter i rostigt stål. Konstverket är finansierat av HSB Stockholm och Upplands Väsby kommun.

I en park på ett podium står ett konstverk. Konstverket föreställer en baslåda, en stack med trummor, ett gitarrfodral, en bastrumma och en förstärkare i mörkviolett färg.

Avtäckningen av konstverket skedde i anslutning till Väsbys 70-årsfirande.

Kontakt
Senast uppdaterad: 2 juli 2026